Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete
korstryck, samhällsvetenskaplig term som syftar på den konflikt en person eller (11 av 44 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? Testa gratis eller Logga in Information om artikeln Visa. Och deras tankar kan bli ledande faktorer som ingår i de möjlighetsrum vi kallar kommuner, och där politiker och tjänstemän är fria att tänka och planera inom de givna ramarna och skapa ledande faktorer till de möjlighetsrum som kallas skolenheter, där rektorer och lärare får frihet, om än begränsad. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett. Kontakt Bidrag Mer debatt.
Mid Sweden University
Ett mer adekvat begrepp i sammanhanget är korstryck. En del av korstrycket bottnar i statlig och kommunal formell styrning av ideologisk, administrativ, ekonomisk och juridisk art. This means teachers are mainly portrayed in their role as leaders. Jag väljer således att förstå att pedagogiskt ledarskap säger ngt om verksamheten som ska ledas — inte hur ledarskapet ska genomföras. Gunnar Berg: Pedagogiskt ledarskap vid vägs ände…?
Begreppet korstryck är centralt i sammanhanget och bottnar i ett perspektiv på skolan som en institution där pluralistiska spänningsförhållanden och maktintressen står i centrum. En del av korstrycket har sin grund i formell statlig och kommunal styrning. Utredningens systemteoretiskt färgade analyser går ut på att styrsystemets funktionalitet förutsätter att kedjans länkar är i god balans och väl anpassade till varandra. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Hur hanterar läraren korstrycket vid betygsättning?
Begreppet korstryck är en samhällsvetenskaplig term som syftar på den konflikt en person eller grupp kan försättas i på grund av motstridiga normer, uttryck eller känslor (Nationalencyklopedien ). Korstrycket är varken konstant eller akut utan kan uppstå exempelvis i kollision mellan motstridiga krav och förväntningar. Inget annat. Resultatansvarigt chefskap i kombination med verksamhetsansvarigt ledarskap Skolledares arbete kan förstås i ljuset av den komplexitet i yrkesutövandet som följer av korstryckets olika och delvis motstridiga intressen, krav och förväntningar. Skola och Samhälle är en ideell förening. Gunnar Berg: Pedagogiskt ledarskap vid vägs ände…?
Fritidshemmens personal befinner sig därmed i ett slags korsdrag (Saar, Löfdahl, & Hjalmarsson, ), eller vad som i denna studie uttrycks med begreppet korstryck (Berg , ). En del av korstrycket bottnar i formell statlig och kommunal styrning av mångskiftande art. Din epost obligatorisk. Ditt meddelande. Men om Kaj och hens kollegor är utrustade med redskap för att hantera korstryckets virrvarr av krav i förhållande till sina egna — förhoppningsvis realistiska — chef- och ledarskapsambitioner, finns förutsättningar att såväl administrera som utveckla vardagsarbetet till elevers bästa. Gunnar Berg: Skolledarskap – en fråga om att bemästra
Det har då benämnts som korstryck och definierats i termer av ett tillstånd, vilket innebär att hamna mellan flera intressenters viljor. Dessa intressenters olika viljor inverkar på det dagliga arbetslivet, och den yrkesverksamme individen själv har det yttersta ansvaret vad gäller prioritering och hantering av dessa (Lundin, ). Menu Hem Arkiv Om S. Resultatansvarigt chefskap och verksamhetsansvarigt ledarskap är två olika sidor av rektorsrollen, med olika krav och olika förväntningar, menar Gunnar Berg, och det gäller att lära sig hantera båda red.
Hur hanterar läraren korstrycket vid betygsättning?
Omvärld präglad av korstryck. För att förstå vad skolledares arbete innefattar är det nödvändigt att lyfta in begreppet omvärld i sammanhanget. Skolledares arbetsvillkor och arbete grundas på ett korstryck av externa och interna krav, förväntningar och intressen. En del av korstrycket bottnar i formell statlig och kommunal styrning. Min tidigare kommentar om styrkedja var uttryck för en kritisk inställning inte bara till styrning som metafor, utan till användande av metaforer överhuvudtaget. Ett hus är aldrig starkare en enskild del i huset. Utredningens systemteoretiskt färgade analyser går ut på att styrsystemets funktionalitet förutsätter att kedjans länkar är i god balans och väl anpassade till varandra. Skuggan – Gunnar Berg: Styrkedja, korstryck och skolkultur
om vad som räknas som kunskap o ch det senare om hur ” kunskaper, värden och erfarenheter s ka organiseras i undervis nings- och lärandesituationer” (Wahlström, , s). Please wait Det här användandet av impotenta metaforer i skoldebatten säger mig två saker: det ena är att användarna har tyst kunskap om sakernas tillstånd, känner ansvar och en stark drift att försöka göra någonting konstruktivt åt de upplevda missförhållandena; det andra är att de saknar adekvata ord och begrepp och i sin frustration tillgriper första bästa metafor.